Inledningsvis känns allting spännande och intressant, det sparsmakade berättandet gör mig nyfiken, den intensiva brutaliteten gör mig hoppfull, och Mads Mikkelsens skådespel känns helt perfekt. Sakta men säkert börjar det dock dyka upp orosmoln. Det slutar hända saker, och det sparsmakade övergår till meningslöshet i en film som känns nästan en timme för lång trots att den är 93 min. Valhalla Rising är inledningsvis brutal men övergår sen till att bara vara brutalt seg. Snygg är den dock, riktigt snygg, och av Mads Mikkelsen riktigt välspelad.