Uppdaterat med en andra åsikt av Svante Skoog, visa hela inlägget för att läsa den.

Tidernas hårdaste rollista, grymma trailers och en hel hög med behind the scenes. Förväntningarna var, ganska, högt ställda.. Jag försökte tona ner det hela en tid innan det var dags att se filmen, försökte skydda mig själv från vad som kunnat bli tidernas värsta antiklimax, men det gick inte att ignorera det faktum att filmen såg helt sjukt underhållande ut. När det väl var dags satt vi laddade som aldrig förr i bilen, redo att ta oss de åtta milen till biografen i ett av de värsta regnovädren på flera år. Trappan utanför lägenhetshuset hade på riktigt förvandlats till en fors (bildbevis). Efter att ha kämpat emot regngudarna i nästan en timme kom vi fram med en härlig känsla av seger, solen tittade fram, molnen skingrade sig och vi klev ner i en mörk källare efter att ha inhandlat en överdimensionerat stor mängd godis och snacks, redo att avnjuta filmen.

Brad Pitt och David Fincher ska i slutskedet av Fight Clubs produktion kommit till slutsatsen att de inte gillar folk som inte gillar Fight Club. Kanske inte så mycket för att man är en idiot om man inte gillar den, utan snarare för att det troligen innebär att man inte har så mycket gemensamt. Jag kan säga detsamma om The Expendables, jag gillar inte folk som inte gillar The Expendables. Utan att överdriva på något sätt kan jag lätt säga att det här inte bara är en av de bästa filmer alla medverkande varit med i, det är dessutom en av de bästa filmer som gjorts på hela 2000-talet!

The Expendables är som en porrfilm för actiontokar, sexscenerna är utbytta mot brutal och stenhård action fylld till bredden med explosioner, toppat med underbara one-liners som gör övervåldet till en axelryckning tack vare glimten i ögat som genomsyrar hela filmen.

Att kalla den för en actionporrfilm är dock lite missvisande för story och skådespeleri är klart bättre än så (även om storyn är minimal). Dolph Lundgren stjäl varenda sekund han medverkar på duken och det är nästan så man får en tår i ögat över hur fantastisk vår långa blonda svensk faktiskt är i den här filmen! Dolph Lundgren bevisar att han är den bästa actionskådisen någonsin när det kommer till att spela trasig och psykopatisk antagonist!

Couture slänger runt folk som små fingervantar oavsett storlek samtidigt som Terry Crews ränner runt med en AA-12 Shotgun laddad med små raketer (demonstrerat av Discovery på Youtube) och förintar allt i sin väg. Stallone är old-school gun-slinger och skjuter sin revolver snabbare än Lucky Luke samtidigt som knivexperten Statham filéar allt i sin väg! Utöver sina vapenfärdigheter får vi dessutom en rejäl dos klassisk närstridsaction och i synnerhet Statham får skina med sina färdigheter, trots att Stallone gör en av de coolaste fighterna. Här har vi dock även en av få besvikelser med filmen, och det är att Jet Li känns något bortslösad då det inte alls blir varken den kvantitet eller kvalité stjärtsparkande som i alla fall jag förväntat mig från honom.

Gary Daniels är dessutom värd en notis, mest för att hans karaktärs utseende och beteende får honom att kännas som tagen från en 80-tals HK-actionfilm, Gary Daniels AKA Benny ‘The Jet’ Urquidez typ.

Efter filmen fylls jag av total eufori, sista halvtimmen är mer eller mindre en enda lång actionscen som tar det redan rejält uppskruvade tempot till helt nya höjder både i brutalitet, komik, tempo och uppfinningsrikedom. Det är så mycket som händer och så många olika karaktärer som interagerar med varandra på samma gång att slutresultatet inte är något annat är mästerligt!

Stallone gör det igen och The Expendables är så fantastiskt bra att betygsskalan inte räcker till! 6 av 5 är ett måste! Ett mästerligt mästerverk! Du måste se den här filmen!

En andra åsikt av Svante Skoog Ja, vad fan ska man säga? Jag är golvad! Det dryga år som man väntat på filmens release har nästan drivit mig till vansinne. Aldrig förr har jag väntat så ivrigt på en film, t.o.m. väntan på ”Planet Terror” och ”Rambo 4″ kommer i lä. Och efter alla teasers, trailers och behind the scenes klipp så hade jag förväntningar som nästan varit orimligt stora. Hur i helvete skulle en film nånsin kunna uppfylla denna sinnesjuka förväntan? De sista veckorna så har jag förberett mig på att den inte har en chans att va så bra som jag hoppas på. Det är bara inte möjligt. När vi väl placerat våra arslen i dom horribelt obekväma biofotöljerna i Salong 2 på Filmstaden i Karlstad, så fick vi en olidligt lång halvtimma av reklam som får mig att vilja slita loss fotöljen i frustration. Men snart ska jag äntligen få svaret på min fråga om det blir en besvikelse eller om det blir årets actionfilm. Till slut rullar Lionsgate och Millenium loggorna förbi på duken och våldet kan ta sin början. Redan i öppningscenen där Stallone och Co. ska rädda några fångar från ett gäng fula pirater så börjar det pirra positivt i magen. Extra nöjd är jag över att Dolph redan gett oss en hög med vansinnigt roliga one-liners och levererar en roll som är hans starkaste sedan ”Universal Soldiers” (1991). För bövelen, Dolph är tillbaka på stora duken och skådespelar bättre än resten av teamet. Och då är även övriga av hög klass. Förutom Jet Li kanske, tyvärr, men grabben kan helt enkelt inte skådespela, dock kan han fortfarande ge stryk, så där får han ändå pluspoäng. Så var öppningsscenen avklarad och filmen lugnar ner sig lite för karaktärsutveckling, bl.a. Statham har det lite kärvt på kärleks fronten då hans flamma skaffat ny pojkvän. Dock blir denna nya pojkvän inte långvarig efter ett möte mot Statham i en av filmens stora höjdpunkter. Ska det vara lite romantik i en film så är det på detta sätt det ska ske. Rambo…*host*…Stallone och hans gäng får snart ett nytt uppdrag vilket för dom till en ö där Eric Roberts, i en fullkomligt lysande skurkroll, styr och ställer över en diktator med sitt överflöd av pengar. Stallone och Statham tar en runda och visar vart det blå skåpet ska stå och retar upp filmens skurkar rejält. Mycket bra, för Stallone återvänder snart med hela sitt gäng på en pang pang runda som får ”The Killer”, ”Hard Boiled” och hela Rambo serien att framstå som en seg svensk drama film gjord för TV4. Det finns så vansinnigt många scener och sekvenser som jag vill nämna i recensionen, men jag känner inte att jag vill avslöja mer än vad jag gjort. Iofs så kan jag inte missa att nämna den fantastiska biljakten som känns som den perfekta uppföljaren på biljakten i Cobra. När ni ser den så förstår ni nog vad jag menar. Om jag ska beskriva hur känslan är i filmen så är det som om man tar ”Delta Force 2″, ”Rambo”, ”Cobra” och ”Commando” och slänger i en mixer, där har ni The Expendables! Jag kan faktiskt inte komma på en enda actionfilm under hela 90- och 2000-talet som är av samma ösiga och underbara klass som denna rulle. Och än en gång bevisar ”Millenium/Nu Image” att dom idag är vad ”Cannon Films” var på 80- och tidigt 90-tal när det gäller kvalitetsaction. Detta är filmen för oss män med hår på bröstet, som är vansinnigt trötta på allt ”skutta runt i vajrar” och CGI-trams. Det här är 80-tals action när det är som bäst! Och de som inte gillar filmen behöver antingen en hjärnröntgen eller ett redigt kok stryk ;)