Splatter

Sida 1 av 212
WrongTurn4
Det är vinterlov, och ett gäng ungdomar beger sig på en utflykt på sina snöskotrar. Tyvärr råkar dom köra vilse, och hamnar tillslut i en rejäl snöstorm. Allt verkar inte vara helt kört, då dom råkar på ett övergivet mentalsjukhus ute i skogen. Dom bestämmer sig för att spendera natten i byggnaden och vänta ut stormen. Dock råkar stället inte vara HELT övergivet. Tre galna kannibalfreaks bor i fasaden, och de tänker nämligen göra festlig måltid av besökarna.

Detta är en prequel till första Wrong Turn filmen, och handlar just om de tre freaksen som ställer till med massaker i originalet. Tyvärr dyker inte originalskådisarna upp bakom maskerna, utan istället får vi mediokra ersättare i ännu mer medioker freak make-up, som är av betydligt sämre klass än Stan Winston´s fantastiska verk i första filmen.

Och tyvärr är det mer än make-up effekterna som är av usel nivå. Originalet från 2003 är en av mina absoluta favoritslashers från 2000-talet. Helt i klass med de gamla godingarna från tidigt 80-tal. Tvåan höll inte riktigt samma klass, men trots detta en redigt underhållande och splattrig skräckis gjord med glimten i ögat. Efter de första två hade jag rätt stora förhoppningar på fortsättningar till denna serie. Tyvärr stöp kvalitén rejält i trean, som bara kändes halvfärdig. Och de usla CGI splattereffekterna gjorde inte saken bättre. När nyheten av 4:an dök upp, regisserad av samma snubbe som gjorde 3:an, höll jag förväntningarna i botten. Tyvärr hjälpte detta inte, då 4:an, får del 3 att framstå som ett mästerverk i jämförelse. Horribelt uselt manus och sinnesjukt korkade och mediokra karaktärer, gör att filmen blir en rejäl plåga att gå igenom. Att det tar nästan 50 minuter innan den riktiga massakern kommer igång, gör ju inte direkt saken roligare. När helvetet väl bryter löst för ungdomarna, så finns det ett par schyssta mordscener som gör att jag ändå ger filmen ETT poäng i betyg. Tyvärr gör ett par usla CGI splattereffekter att jag nästan vill ta tillbaks den poängen. Detta är ett prakt exempel på vad som gått fel med denna genre de senaste 20 åren. Som botemedel från den ångest som denna film framkallar, så rekommenderar jag en titt på vilken slasherfilm som helst från guldperioden 1980-1982.

Måtte Djävulen ta dom, om dom spelar in en 5:e film, med samma team!


Även om du, som jag, är ett fan av originalet, så ge fan i att se denna sörja. När sluttexterna äntligen började rulla så kändes det som att jag ville lägga mig i fosterställning på golvet och gråta en skvätt. 93 långa minuter som jag ALDRIG kommer att få tillbaks…

[betyg=1]


· Regi: Declan O´Brien
· Manus: Declan O´Brien
· Skådespelare: Dean Armstrong, Kristen Harris
· Längd: 93
· IMDb-länk
· Trailer
Dela inlägget!
Pusha
prefront
Premutos var den allra förste fallne ängeln, m.a.o. så slog han även självaste Lucifer med denna merit. Hans mål är att härska över både de levande och de döda på denna planet, och hans son skickas i förväg för att planera hans ankomst. Sonen har i människoform dykt upp vid diverse tidpunkter under historien då mänskligheten haft det som svårast. Dock har hans son misslyckats hittills med sina försök då han varje gång i monsterform blivit bekämpad innan helvetet kunnat börja. I nutid möter vi Mathias (Olaf Ittenbach) som bor tillsammans med sina föräldrar. Farsan i familjen är en riktigt kul karaktär, han kallar stolt Mathias för soldat, är otroligt fixerad av sin vapensamling, och allmänt kåt på allt som har med krig att göra.

Det vankas födelsedagsfest för pappsen och detta inviger han genom att börja plantera ett träd på gården. När han börjar gräva så finner han en gammal väska gömd i marken, innehållande glasburkar med lurig vätska, samt en gammal bok som ser ut som självaste Nekronomikon. Farsan bestämmer sig för att va schysst mot Mathias som nyss krossat pungen på fotbollsträningen, och ger honom denna perfekta present som plåster på pungen. Dålig idé. Mathias har på senaste tiden lidit av visioner från tidigare liv, bl.a. den pesthärjade medeltiden, och andra världskriget. Det visar sig att Mathias egentligen är Premutos son och efter att han råkat spilla lite av vätskan i flaskorna på pungen, samt läst ur boken, börjar han förvandlas till ett monster. Samtidigt vaknar en arme av zombies till liv på kyrkogården, och börjar äta sig igenom byborna. När massakern når pappsens födelsedagsfest, så är han inte långsam med att börja svinga Conan svärdet han lämpligt nog fått i present, och hans välfyllda vapenskåp underlättar för övriga gäster som ger sig in i striden.

Här följer en massaker som nästan slår kultklassade och hyllade ”Braindead” av Peter Jackson på fingrarna, när det gäller komiskt splatter! Det märks att Olaf jobbat med en betydligt större budget nu, då det bjuds på splatter och pyroteknik i rekordklass. Olaf slänger även in lite John Woo-influenser, och det avlossas nästan lika många skott som i Hard Boiled. En av filmens höjdpunkter är när en av hjältarna oväntat dyker upp med pansarvagn (!!!), och här sparas det inte på krutet när zombies exploderar och gör schyssta volt/stunts i luften från explosionerna. Denna hysteriskt roliga och oväntade scen ger på egen hand filmen en extra poäng i betyg! Förutom mängden pyroteknik och splatter så är hela produktionen bättre än tidigare på alla fronter. Stort plus för den dubbade dialogen dessutom som ökar komiken ett extra snäpp!

Till skillnad från VHS som tidigare är det nu filmat på 16mm, vilket gör att bildkvalitén självklart är enormt mycket bättre än de tidigare två filmerna, och Njutafilms utgåva håller bra klass tack vare detta.

Olaf har tagit ett rejält steg uppåt, och levererar komisk zombiesplatter som påminner om Peter Jacksons tidiga filmer. Effekterna är av toppklass och sopar banan med det mesta i denna genre! Brutalt underhållande för fans av lågbudgetsplatter!
[betyg=4]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, André Stryi
· Längd: 106 min
· IMDb-länk
· Trailer
Dela inlägget!
Pusha
burningmoon5
Tre år efter ”Black Past” levererade Olaf Ittenbach sin andra amatörlångfilm ”The Burning Moon”. Ittenbach själv spelar än en gång huvudrollen, denna gång som en tonårsbrottsling som fördriver tiden med gängslagsmål och intag av heroin. När han kommer hem ifrån ännu en gatufight, får han ännu en rejäl utskällning från familjen, vilket ”Olaf” förtjänar då han är en riktigt osympatisk jävel i denna rullen. Straffet blir utegångsförbud och att han blir tvingad till att passa sin lillasyster medan föräldrarna drar ut på krogrunda.
Dålig idé! Olaf skjuter heroin innan han bestämmer sig för att skrämma vettet av den lilla tösen med ett par riktigt horribla godnattsagor.

Första storyn, ”Julia´s Love”, handlar om en tjej som råkar gå på blind date med en seriemördare. Denna fina kille bestämmer sig sedan för att komma på hembesök och leverera blodbad hemma hos Julia och hennes familj. Och i bästa Ittenbach stil, så levereras det massaker som skulle göra självaste Lucio Fulci stolt!

Den andra storyn, ”The Purity”, handlar om en galen satansdyrkande präst, som går lös i en liten Tysk by. När en oskyldig man får skulden på sig och blir mördad, så kommer denna tillbaks från döden för att hämnas, samt släpa med sig sin mördare på en resa till helvetet. Här följer sedan en ca 10 minuter lång massaker, som får ”Hostel” filmerna att likna tama Disney produktioner. Detta är tyvärr också den enda behållningen i denna story, som skulle ha tjänats på att klippas ner 10-15 minuter. Rekommenderar Fast Forward-knappen.

Njutafilms utgåva håller ungeför samma kvalité (VHS) som ”Black Past”, och innehåller även exakt samma extramaterial.

Olaf´s andra långfilm är effektmässigt mer spektakulär än hans förra. Ramstoryn och ”Julia´s Love” håller måttet hyffsat, men tyvärr gör den mediokra ”The Purity”, trots sin spektakulära final, att betyget sänks ett snäpp. Rekommenderas ändå till trogna fans av Ultrasplatter!
[betyg=2]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, Linda Sanders
· Längd: 99 min
· IMDb-länk
· Trailer
Dela inlägget!
Pusha

recension_descent2
Uppföljare, ny regissör och ny manusförfattare, det är ett recept som sällan blir bra. Neil Marshalls The Descent var en riktigt gastkramande skräckfilm som mästerligt byggde upp stämningen stegvis samtidigt som den etablerade och skapade relationer till karaktärerna. Väl där satte han in dödsstöten, startade massakern, och en film som var sådär nagelbitande spännande och jobbigt tät övergick till att bli mer monsterfylld och bloddroppande. Tack vare knivskarp regi lyckades han dock behålla nerven och hålla det skrämmande utan att låta karaktärerna göra typiska idiotbeslut som skulle försätta dem i knipa. Del 2 behåller huvudkaraktären från första filmen och går mer rakt på sak med monstren i grottan. Frågan blir förstås, har denne nya regissör lyckats göra vad nästan alla andra monsterfilmer misslyckas med i samma sits, nämligen något skrämmande av en situation där man känner till alla förutsättningar, och inte minst monstrens utseende.

Dela inlägget!
Pusha

blogg_king_crab_attack
Jag har svårt att inte skratta mig igenom hela inlägget för trailern till kommande kortfilmen King Crab Attack är så klockren att det saknar ord! Låt mig bara säga ”When animals, are about to win the game. When civilization is about to be whiped out. Sacrifice is no longer an option!” Två trailers och en poster kan ni njuta av om ni klickar er vidare, enjoy!

Dela inlägget!
Pusha

bloggbild17.jpg
Skräckkortfilm som visades på Sundance Film Festival, om ett bröst som går bärsärkagång och mördar det mesta i sin närhet. Filmen är endast tre minuter lång, men fantastiskt underhållande, så klicka er vidare och se den!

Dela inlägget!
Pusha

trailerrubrik_liten
Den här trailern har funnits ute ett tag men jag hade ändå lyckats missa den. Att det är Noboru Iguchi som ligger bakom filmen, och Yoshihiro Nishimura som står för specialeffekterna, är föga förvånande när man sett trailern.

Dela inlägget!
Pusha

recension_dod_sno.jpg
Död Snö är inget mindre än fantastiskt underhållande från början till slut. Det hela sparkar igång med ett flyende offer i en mörk skog uppe i fjällen, tätt följd och snart mördad av de stencoola nazi-zombierna. Därefter introduceras vi till filmens resterande huvudkaraktärer, vilka bestämt sig för en weekend i fjällen med sina kära SS (snöscooter och sprit). Stämning i filmen går sakta från inledande skräck till avslutande slasherkomedi, och den gör det riktigt bra. Filmens regissör, Tommy Wirkola, berättade att denna, tillsynes Dusk Till Dawn-influerade idé, användes för att ”första halvan utspelas mest i mörker och då ville vi att det skulle vara en ren skräckfilm. Andra halvan utspelas på dagen och då tyckte vi att det passade med humor.”. Det hela är dock inte så direkt som att, nu blev det ljust, nu blir det komedi, utan rör sig sakta sakta mot denna växling, och väl där blir den bara mer och mer bisarr och komisk ändå tills filmens slut.

dodsno_ss01.jpg

Sjuka karaktärer, brutala mordscener, blod som sprutar, tarmar som slits ut, huvuden som delas som ägg där hjärnan agerar äggula, gamla legender som visar sig vara sanna, och i mitten Nazister som överlevt sedan andra världskriget genom att av någon oförklarlig anledning blivit hämndlystna giriga zombies. Det är lite av vad Död Snö bjuder tittaren på, och med det sagt vill jag påstå att det inte finns något att tveka på längre, det här är en film man måste se!

dodsno_ss02.jpg

Död Snö är utan tvekan den absolut bästa skräck/zombie/slasher-film som någonsin gjorts i norden, och till det en av de bästa filmerna som någonsin producerats från denna kalla del av världen. Med Död Snö på sin resumé känns Wirkolas kommande film, Hansel and Gretel: Witch Hunters, vilken produceras av Will Ferrel och Adam McKay något så oerhört intressant.

(Död Snö släpps i Sverige av Atlantic Film den 19e augusti. Sedan förste april finns den dock redan släppt i Norge, så om man klarar sig utan undertexter till norskan är det bara att köpa)

betyg4.png


En andra åsikt av Björn Lundberg.
Nazizombies, blod, sex, snö och bajs.

Egentligen behövs det inte sägas något mer. Död snö klarar att sälja sig alldeles utmärkt på bara de orden. Fan. Nazizombies räcker för att det ska börja pirra i magen på mig. Blev du besviken på Outpost? Levde (höhö) inte de nazizombisarna upp till förväntningarna? Ge då de norska nazizombisarna en chans! Missa inte den här filmen!
Nazizombies! 3/5



Edit: texten publicerades först den andre maj i kategorin ”Omdöme”. I och med dess svenska biopremiär har den nu dock expanderats och återpublicerats i kategorin ”Recension”

Dela inlägget!
Pusha

bloggbild17.jpg
To Kako är en grekisk zombiefilm filmad med DV-kamera 2005. I filmen blir en arkeolog biten av något monsterliknande nere i en grotta, varpå han blir smittad/infekterad. Viruset han smittats av gör honom till en människoblodstörstande hjärndöd zombie och hans bett sprider viruset vidare. Filmen är stundvis underhållande och alltjämt bisarr och fylld av karaktärer som är allt annat än verkliga och trovärdiga. Det hela är också förstås ofta för B för att vara något annat än drygt, men på det stora hela är det en skön zombie-film som helst bör ses med ett par öl och ett par kompisar. Ett plus är också de många härliga och uppfinningsrika zombieavrättningar och vändningar filmen har. Nu kommer alltså uppföljaren, To Kako 2, eller, ”To kako – Stin epohi ton iroon” som den heter. Av teasern att döma är den än mer skruvad än del ett, men förhoppningsvis med bättre skrivna karaktärer och dialog samt mer strömlinjeformad för att inte ha lika mycket dötid. Uppföljaren har även fått förstärkning av större stjärnor, bl.a. Billy Zane, som ses i trailern, som än en gång, är minst sagt skum, men också minst sagt högst intressant!

Som en liten notis kan jag också nämna att visa klipp från teasern är direkt tagna från första filmen, To Kako.

Dela inlägget!
Pusha

bloggbild12.jpg
Att skriva om amatörfilm och riktigt låga lågproduktionsfilmer är alltid mycket roligare än att posta trailers till något större produktioner. Även om slutresultatet ofta är bättre i de sistnämnda (nu menar jag förstås inte Hollywood-blockbuster-produktioner utan det är fortfarande B-film vi pratar om). Därför passar jag på att göra ett kort inlägg om splatter-zombie-actionfilmen Mass Acre Hill (fastän jag egentligen inte har tid). Klicka er vidare för att se trailern.

Dela inlägget!
Pusha
Sida 1 av 212
Blogg listad på Bloggtoppen.se Film/Tv Nöje och Underhållning Bloggparaden