| Originalet från 78 av Joe Dante är sedan länge kultförklarat, och förra året var det dags för remake i regi av Alexandre Aja. Även om kritikerna var överens om filmens många brister, var de även synnerligen eniga om att filmen uträttade vad de väntat. Bett, blod och bröst i en förpackning som var underhållande på en dumrolig nivå och hade sin främsta kreativitet i sättet den lät folk dö. Dess ekonomiska succé ledde till omedelbar inspelning av en uppföljare (med ny regissör), den här gången med än lägre budget och förhoppning om större vinst. För att säkra just vinsten har man lagt fokus på ännu mer bröst, men det är inte brösten som gör den här filmen intressant. Nej, det är något mycket bättre. Jag pratar nämligen om Hoffen som stiger in i sina klassiska röda badbyxor och förhoppninsvis tar över hela filmen, allas favoritlivräddare Mitch Buchannon återvänder när folket behöver honom som mest! Lägg till Ving Rhames med hagelgevärsben (då han förlorade sina riktiga i ettan) så har du redan där en film som jag gladeligen betalar för att se!
Kolla in den korta teasern som släppts, och säg mig, känns det inte riktigt lovande ändå? Om ni känner er osäkra kan jag även påpeka hur extremt goda händer filmen är i då John Gulager som gjort Feast-trilogin står för regi denna gång. |
 |
![[pepp4]](http://violentcinema.se/wp-includes/images/smilies/pepp4.png)
Dela inlägget! |
 |
|
Charlie (Anton Yelchin) och hans morsa har fått en Vampyr till granne! Men efter att Charlies vän, Ed, förgäves försöker förklara detta för honom, blir han bara idiotförklarad. När Ed mystiskt försvinner, vilket han inte är ensam om, så börjar Charlie rota bland Ed´s bevismaterial på datorn. Där finner han ett videoklipp som bevisar att Jerry (Colin Farrell) faktiskt ÄR en nattens varelse! Nu måste han hindra sin mor, som flörtar hårt med Jerry, från att bjuda in honom i stugan. Han måste även skydda sin flickvän Amy, som även hon löper risk att bli vampyrens nästa offer. Att ingen av dom tror på Charlie när han berättar att grannen är blodsugare, gör ju inte saken enklare. Charlie lyckas tillslut få hjälp av en smått galen Las Vegas trollkarl vid namn Peter Vincent (David Tennant), som råkar vara en redig expert på allt om vampyrer. Att han även dessutom äger en gigantisk samling av antika vapen att slakta dessa med, är ju ett stort plus! Nu gäller det bara att ta sig in i vampyrens näste och hugga honom i bröstet med en påle, men det visar sig ju självklart vara lättare sagt än gjort.
När jag hörde att det skulle göras en nyinspelning till ”Fright Night” från 1985, en av mina favorit skräckfilmer från 80-talet, så ville jag nästan skrika helgerån!! Men efter att ha sett första trailern, så verkade det ändå bli en intressant nyinspelning, med rejäla förändringar i händelserna, likt den suveräna nyinspelningen av Dawn of the Dead. Och att självaste David ”Doctor Who” Tennant spelar rollen som en yngre och ännu galnare Peter Vincent, ökade mitt intresse ytterligare. Och det visade sig faktiskt att filmen var betydligt mer underhållande än väntat! Anton Yelchin är faktiskt riktigt bra i rollen som Charlie, och det känns som att han äntligen fått en roll där han får spela ut riktigt ordentligt, jämfört med bi-rollerna i Star Trek och Terminator Salvation. David Tennant är precis lika underbart excentrisk som i Doctor Who, fast Herr Vincent är aningen mer alkoholiserad och bitter, samt en redig kvinnotjusare! M.a.o. rejält annorlunda mot originalets herre. Filmen når inte riktigt upp till original versionens höjder, men den är tillräckligt annorlunda att man ändå inte sitter och jämför den med originalet hela tiden. Håll ögonen öppna för en cameo av Chris Sarandon, som spelade Jerry i originalet! Och har ni inte sett originalet, ja, vad väntar ni då på? Riktigt jäkla underhållande, med bra mix av humor och skräck. Klart lyckad nyinspelning som jag faktiskt gärna ser om! |
 · Regi: Craig Gillespie · Manus: Marti Noxon · Skådespelare: Colin Farrell, Anton Yelchin · Längd: 106 · IMDb-länk · Trailer |
![[betyg=4]](http://violentcinema.se/wp-includes/images/smilies/4.png)
Dela inlägget! |
|
|
En lågbudget postapokalyptisk vampyr-”road movie” med både charmen och problemen som hör till prisklassen. En gnutta Hollywood hade kunnat göra mycket för den här filmen som tyvärr brottas med problem i tempo såväl som sitt iscensättande av actionscener. Det hindrar den dock inte från att underhålla, och det är främst filmens genomgående stämning som får den att gå i land.
Precis som i uppskattningsvis 90 procent, eller nej, 95 procent, av alla postapokalyptiska filmer handlar det om att ta sig från punkt A till B, och att B är sjukt mycket bättre än A. Genren är för evigt fast i någon slags ”gräset är alltid grönare på andra sidan” sensmoral, och så är fallet även här. Platsen de vill ta sig till heter nyskapande nog ”New Eden”, men visst, om världen skulle gå under och jag hade den enda platsen på hela jävla jorden som var bra kanske jag också kallat den för något liknande. Jag hade nog haft lite mer V.I.P. på det hela snarare än att annonsera om den för hela mänskligheten dock… I huvudroll får vi en ung pojke som i inledningen förlorar sin familj i en vampyrattack. Han är under resten av filmen något av en värdelös mes och står mest och tittar på vampyrerna och gör någon slags kata med träpålar emellan sina monologer där han berättar vad som hänt mellan scenerna. Istället är det mannen som går vid namnet Mister som står för vampyrdödandet, och utlärandet av denna uppnbarligen viktiga kata som aldrig kommer till användning. Trots att han är den vise mentorn, och står för dödandet är han dock inte så karismatisk som man kan önska. Man kan förstås påstå att han inte ska vara älskvärd då han är den tyste starke typen. En bättre skådis och lite polerande av karaktären hade dock gjort underverk. Exempelvis Tom Savini hade passat som handen i handsken (såg det förslaget på imdb). Vampyrerna är tyvärr som zombies, eller om vi ska bli riktigt nördiga är de inte vampyrer utan ghouls om man ser till hur de beter sig o.s.v… Till skillnad från zombies som man måste skjuta i huvudet hugger man vampyrerna i hjärtat med en träpåle istället. Filmen är även i kortet inne på att försöka skapa en slags mytologi kring vampyrerna och har flera arter av dem, alla framstår tyvärr som ganska menlösa dock. Det verkar som att de är långt mycket farligare när kameran tittar bort än när den är riktad mot dem om man ser till skadan de orsakat och hur rädda folk är… Istället är det religiösa extremister som är filmens stora ondingar och farliga motståndare för mesen och hans vikarierande fadersfigur. De här svinen har bestämt sig för att vampyrerna är sända av gud med uppdrag att rena mänskligheten från syndare, och utnyttjar sig av dem genom på alla sätt de kan. Bl.a. genom att krascha lastbilar o.s.v. fyllda med vampyrer in i samhällen för att ”rena” dem. Filmens största behållning är den genomgående postapokalyptiska stämningen och inledningsvis välgjorda skräckkänsla. Jag sitter som på nålar i filmens första halvtimme, tyvärr planar det ut och det enda som återstår är den postapokalyptiska stämningen, spetsat med vampyrer, vilket förstås inte är helt fy skam det heller. |
 · Regi: Jim Mickle · Manus: Jim Mickle, Nick Damici · Skådespelare: Nick Damici, Connor Paolo, Kelly McGillis · Längd: 98 min · IMDb-länk · Trailer |
![[betyg=3]](http://violentcinema.se/wp-includes/images/smilies/3.png)
Dela inlägget! |
|
Dags för ny tävling, denna gång en riktig skitfilm! Varför vill jag ha en dålig film kanske du tänker nu? Tillåt mig svara; för ibland är det perfekt med en riktigt dålig film! Tänk efter, det är söndag, du är bakfull, polarna ligger utslagna på vardagsrumsgolvet och inväntar hemkörning av varsin pizza. Ni orkar inte se på något som kräver ens en gnutta engagemang för att hänga med, är för slöa för att ens öppna dörren när pizzorna kommer, och den stackars pizzakillen ropas in med hesa skrik. På egen hand tvingas han ta pengarna från era plånböcker där ni ligger, för trötta för att röra er. Då passar det perfekt med en film man inte bryr sig ett skit om för att sakta tas tillbaka till mänskligt stadie, och på vägen få dissa den så kallade filmen som visas på dumburken!
Så se nu till att du gillat Violent Cinema på facebook, och väl på Facebook måste du dessutom även gilla inlägget ”Ny Tävling, vinn Primal!” som finns på vår Facebook-sida (så vi kan se att du deltar). Vår recension av filmen kan du läsa genom att klicka här!
Vinnaren koras Fredag 7/10 och då dyker det dessutom upp en ny tävling.
Dela inlägget! |
|
 |
Jag vill inleda med hur underbar jag tycker monsterskräckfilmgenren är. Man vet mer eller mindre alltid vad man kan vänta sig från en sådan film, skillnaden är bara hur bra eller dåligt utfört det är. Splinter är inget undantag. Starkt influerad av The Thing lyckas den tidigt fånga mitt intresse, samtidigt som diverse andra klichéer radas upp. 
Dela inlägget! |
|
![[trailer]](http://violentcinema.se/wp-includes/images/smilies/trailerbild-vc3.jpg)
En ny längre trailer har släppts för Finskproducerade ‘monster’-filmen Rare Exports som är en expansion av storyn från de två kortfilmera Rare Exports vilka tidigare postats här. Klicka på bilden nedan för att se trailern!
Dela inlägget! |
|
 |
Jag såg fram emot Solomon Kane, det såg ut att kunna bli en skitig fantasy med brutal och smärtsam action. Av trailern att döma såg den ut att hamna någonstans mittemellan den gamla och nya typen av fantasy-film, före och efter Sagan om Ringen alltså. Inledningsvis är det svårt att varken hylla eller döma ut filmen, den ser ut att göra ungefär vad den borde, och vad man väntat sig, men lite styltigare än vad jag hoppats. Filmen rullar efter en måttligt actionfylld inledningsscen på i ett ganska lågt tempo. Kane har blivit våldsvägrare efter att en förbannelse lagts på honom, han fruktar att djävulen själv ska komma upp från helvetet och hämta honom, och viger sitt liv därmed åt gud. I klostret han gömmer sig börjar munkarna få illavarslande drömmar och bestämmer sig för att det vore bäst om Kane lämnar klostret. Ute i världen dröjer det inte länge innan ondskan börjar hinna ikapp honom, och gång på gång försöker få honom att falla tillbaka in i sitt gamla jag, som en av världens farligaste och mest hänsynslösa krigare.
Filmen känns aldrig riktigt hel, den slits mellan fantasy, action, drama och skräck utan att kunna behålla alla delar rakt igenom. Stundvis glömmer man helt bort fantasyelementen och ibland är det så långdraget att man börjar oroa sig för att man satt på fel film. När det väl händer något är det som bäst ganska coolt, men alltjämt minst sagt schizofrent, och vissa av de övernaturliga inslagen känns verkligen som de kommer från någon annan film. En sak som är genomgående för hela filmen är dock att James Purefoy, Solomon Kane, är jävligt cool och ser redigt förbannad ut. Hans närvaro och utstrålning är vad som får Solomon Kane att fungera, och även vad som gör att man både orkar och vill se filmen. Världen det utspelar sig i är dessutom ganska stämningsfull och lyckad, förutom de inkonsekventa fantasyinslagen då.
![[betyg25]](http://violentcinema.se/wp-includes/images/smilies/betyg2komma5.png)
Dela inlägget! |
|
Scott Stewart är tillbaka med en ny film där Paul Bettany gör huvudroll, senast var det mindre lyckade Legion, men vi kan väl se det som uppvärmning för Priest som ser riktigt bra ut (på ett sätt som bara postapolalyps-filmer kan se bra ut! Paul Bettany spelar alltså en präst, men inte riktigt den typ som finns i vårat samhälle, här är han mer en slags überkrigare som ger sig ut för att i guds namn bannlysa ondska med hjälp av en vapenarsenal som bl.a. rymmer korsformade kaststjärnor. Världen ser skitig och förstörd ut förutom i domliknande high-tech-städer där allt är superfuturistiskt istället.
Den officiella handlingen är: ”PRIEST, a post-apocalyptic sci-fi thriller, is set in an alternate world — one ravaged by centuries of war between man and vampires. The story revolves around a legendary Warrior Priest (Paul Bettany) from the last Vampire War who now lives in obscurity among the other downtrodden human inhabitants in walled-in dystopian cities ruled by the Church. When his niece (Lily Collins) is abducted by a murderous pack of vampires, Priest breaks his sacred vows to venture out on a quest to find her before they turn her into one of them. He is joined on his crusade by his niece’s boyfriend (Cam Gigandet), a trigger-fingered young wasteland sheriff, and a former Warrior Priestess (Maggie Q) who possesses otherworldly fighting skills.”
Via: QuietEarth.us
Dela inlägget! |
|
Vi börjar med The Expendables, företaget som tagit över rättigheterna för Sverige efter Noble är ett Finskt företag, så vi kan väl gissa att det är Future Film som också är utgivare för filmen i Finland. Informationen kommer från Aftonbladet som även nämner att Dolph försöker få en galapremiär med filmens stjärnor i Stockholm! Utöver det är det även värt att tillägga att Aftonbladet även nämner oss, alla som skrivit på namnlistan, alla som gått med i Facebook-gruppen, alla som vägrat att acceptera situationen såsom den såg ut! Jag tycker att alla ni som skrivit på listan, alla ni som spridit informationen, och alla som vill se The Expendables på bio ska ge sig själva en klapp på axeln, för nu ser det ut att bli verklighet, och det är tack vare er!
Nu vidare till Sharktopus och Dinoshark, två nya monster-filmer producerade av B-legenden Roger Corman! För Sy-Fy Channel… Den ena med Eric Roberts och en genmodifierad muterad monsterhaj, hälften haj hälften bläckfisk! Den andra med en uråldrig dinosauriehaj som vaknat till liv då isen smält som följd av global uppvärmning, och ser ut som en T-Rex i huvudet..! Trailern till Sharktopus har, förutom sin löjligt underhållande trailer, dessutom en urskön riktigt dålig theme song om just Sharktopus!
Dinoshark släpptes på Sy-Fy Channel i USA redan i mars, men har sen dess inte fått någon vidare release på DVD
Dela inlägget! |
|
Kommer ni ihåg den smått briljanta ”The Horribly Slow Murderer With the Extremely Inefficient Weapon”? För er som inte sett, inte minns, eller vill se igen är det bara att klicka på den understrukna titeln.
Nu har det alltså släppts en liten uppföljare, det efter att den första delen fick massa kommentarer med förslag på vapen huvudpersonen borde använda sig av för att värja sig mot sin nemesis. ”Why doesn’t Jack hit him… with a spoon??” blev ett vinnande förslag, och vi får här se hur det går när det är sked mot sked!
Dela inlägget! |
|