Olaf Ittenbach

tavling-ittenbach

Det är fredag och dags för ny tävling, men först ska vi gratulera Niklas Nord som vann Primal i vår senaste tävling! Vår nya tävling är lite fetare än vanligt, den här gången har vi hela sex filmer i potten som två vinnare ska få dela på! Black Past, The Burning Moon och Premutos Lord of the Living Dead, alla tre av Tyske splattergeniet Olaf Ittenbach. Allt du behöver göra för att delta är att lämna en kommentar där du säger vad du skulle vilja ha mer eller mindre av på Violent Cinema, tyck till om sajten helt enkelt. Fredag 14/10 koras två vinnare som får varsitt paket med de tre filmerna skickade till sig, portot står vi för.

Viktigt!
Lagom till den här tävlingen krånglar kommentarssystemet, igen. Vi ber dig därför lämna kommentar som gäst istället för att använda Facebook eller liknande, och se till att du anger en e-postadress vi kan nå dig på när du anger ditt namn! (Du behöver inte skriva ut din e-postadress i själva meddelandet)

Dela inlägget!
Pusha
prefront
Premutos var den allra förste fallne ängeln, m.a.o. så slog han även självaste Lucifer med denna merit. Hans mål är att härska över både de levande och de döda på denna planet, och hans son skickas i förväg för att planera hans ankomst. Sonen har i människoform dykt upp vid diverse tidpunkter under historien då mänskligheten haft det som svårast. Dock har hans son misslyckats hittills med sina försök då han varje gång i monsterform blivit bekämpad innan helvetet kunnat börja. I nutid möter vi Mathias (Olaf Ittenbach) som bor tillsammans med sina föräldrar. Farsan i familjen är en riktigt kul karaktär, han kallar stolt Mathias för soldat, är otroligt fixerad av sin vapensamling, och allmänt kåt på allt som har med krig att göra.

Det vankas födelsedagsfest för pappsen och detta inviger han genom att börja plantera ett träd på gården. När han börjar gräva så finner han en gammal väska gömd i marken, innehållande glasburkar med lurig vätska, samt en gammal bok som ser ut som självaste Nekronomikon. Farsan bestämmer sig för att va schysst mot Mathias som nyss krossat pungen på fotbollsträningen, och ger honom denna perfekta present som plåster på pungen. Dålig idé. Mathias har på senaste tiden lidit av visioner från tidigare liv, bl.a. den pesthärjade medeltiden, och andra världskriget. Det visar sig att Mathias egentligen är Premutos son och efter att han råkat spilla lite av vätskan i flaskorna på pungen, samt läst ur boken, börjar han förvandlas till ett monster. Samtidigt vaknar en arme av zombies till liv på kyrkogården, och börjar äta sig igenom byborna. När massakern når pappsens födelsedagsfest, så är han inte långsam med att börja svinga Conan svärdet han lämpligt nog fått i present, och hans välfyllda vapenskåp underlättar för övriga gäster som ger sig in i striden.

Här följer en massaker som nästan slår kultklassade och hyllade ”Braindead” av Peter Jackson på fingrarna, när det gäller komiskt splatter! Det märks att Olaf jobbat med en betydligt större budget nu, då det bjuds på splatter och pyroteknik i rekordklass. Olaf slänger även in lite John Woo-influenser, och det avlossas nästan lika många skott som i Hard Boiled. En av filmens höjdpunkter är när en av hjältarna oväntat dyker upp med pansarvagn (!!!), och här sparas det inte på krutet när zombies exploderar och gör schyssta volt/stunts i luften från explosionerna. Denna hysteriskt roliga och oväntade scen ger på egen hand filmen en extra poäng i betyg! Förutom mängden pyroteknik och splatter så är hela produktionen bättre än tidigare på alla fronter. Stort plus för den dubbade dialogen dessutom som ökar komiken ett extra snäpp!

Till skillnad från VHS som tidigare är det nu filmat på 16mm, vilket gör att bildkvalitén självklart är enormt mycket bättre än de tidigare två filmerna, och Njutafilms utgåva håller bra klass tack vare detta.

Olaf har tagit ett rejält steg uppåt, och levererar komisk zombiesplatter som påminner om Peter Jacksons tidiga filmer. Effekterna är av toppklass och sopar banan med det mesta i denna genre! Brutalt underhållande för fans av lågbudgetsplatter!
[betyg=4]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, André Stryi
· Längd: 106 min
· IMDb-länk
· Trailer
Dela inlägget!
Pusha
burningmoon5
Tre år efter ”Black Past” levererade Olaf Ittenbach sin andra amatörlångfilm ”The Burning Moon”. Ittenbach själv spelar än en gång huvudrollen, denna gång som en tonårsbrottsling som fördriver tiden med gängslagsmål och intag av heroin. När han kommer hem ifrån ännu en gatufight, får han ännu en rejäl utskällning från familjen, vilket ”Olaf” förtjänar då han är en riktigt osympatisk jävel i denna rullen. Straffet blir utegångsförbud och att han blir tvingad till att passa sin lillasyster medan föräldrarna drar ut på krogrunda.
Dålig idé! Olaf skjuter heroin innan han bestämmer sig för att skrämma vettet av den lilla tösen med ett par riktigt horribla godnattsagor.

Första storyn, ”Julia´s Love”, handlar om en tjej som råkar gå på blind date med en seriemördare. Denna fina kille bestämmer sig sedan för att komma på hembesök och leverera blodbad hemma hos Julia och hennes familj. Och i bästa Ittenbach stil, så levereras det massaker som skulle göra självaste Lucio Fulci stolt!

Den andra storyn, ”The Purity”, handlar om en galen satansdyrkande präst, som går lös i en liten Tysk by. När en oskyldig man får skulden på sig och blir mördad, så kommer denna tillbaks från döden för att hämnas, samt släpa med sig sin mördare på en resa till helvetet. Här följer sedan en ca 10 minuter lång massaker, som får ”Hostel” filmerna att likna tama Disney produktioner. Detta är tyvärr också den enda behållningen i denna story, som skulle ha tjänats på att klippas ner 10-15 minuter. Rekommenderar Fast Forward-knappen.

Njutafilms utgåva håller ungeför samma kvalité (VHS) som ”Black Past”, och innehåller även exakt samma extramaterial.

Olaf´s andra långfilm är effektmässigt mer spektakulär än hans förra. Ramstoryn och ”Julia´s Love” håller måttet hyffsat, men tyvärr gör den mediokra ”The Purity”, trots sin spektakulära final, att betyget sänks ett snäpp. Rekommenderas ändå till trogna fans av Ultrasplatter!
[betyg=2]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, Linda Sanders
· Längd: 99 min
· IMDb-länk
· Trailer
Dela inlägget!
Pusha
black1
Denna vecka släpper ”Njutafilms” tre tidiga verk av den tyske splatterkungen Olaf Ittenbach (Legion of the Dead m.m.). Idag börjar vi med ”Black Past”.

När tonåringen Thommy (Ittenbach) finner en gammal spegel hemma i gömmorna, bestämmer han sig för att hänga den på väggen i sitt rum. Usel idé! Det vilar nämligen en förbannelse över den. Och alla som tar sig en titt i den förvandlas till galningar som bl.a. mördar småtjejer, och/eller begår spektakulära självmord. För Thommy blir det snäppet värre. Förutom dom sinnessjukt blodiga mardrömmarna, så förvandlas han långsamt till ett monster, som genast bestämmer sig för att ställa till med ett redigt blodbad hemma i stugan, och familjen står först i kön.

Detta var Olaf´s allra första amatörlångfilm, och likt hans efterföljande 90-tals verk, så är den filmad på VHS. Det dröjde ända tills genombrottet 2001 med ”Legion of the Dead” innan han fick en budget stor nog att börja använda 35mm. Då den lilla budget som fanns till Black Past verkar ha gått till de oväntat suveräna splattereffekterna, så märks det att Olaf använt sig av polare som skådisar. Då amatörskådisarna ändå levererar sina roller med glimten i ögat, så bryr man sig inte riktigt om hur mediokert det är. Och det blir bara ännu roligare när all härlig tysk dialog är dubbad efteråt. När det kommer till effekterna så kan man inte göra annat än tappa hakan emellanåt. Det levereras köttyxor i skallen, saxar i ögonen, kroppar körs över, slits i sönder, eller gröps ur. En scen påminner lite om Evil Dead, när Thommy´s flickvän återkommer från döden och vägrar dö, hur mycket Thommy än hackar sönder henne. Med andra ord, det är en oväntat spektakulär massaker, och än idag kommer de flesta filmer inte ens i närheten av det som utspelar sig på skärmen. Första halvan är lite smått seg, men håll ut, då andra halvan levererar guld!

Njutafilms utgåva levererar den kvalité i bild och ljud som man kan förvänta sig av en VHS produktion från 80-talet. Dock håller den tillräckligt bra klass för att man ska kunna njuta av filmen. Det finns även en hög med kul extramaterial om Olaf, bl.a. från inspelningen av hans första 35mm film.

De flesta amatörfilmer är tyvärr bara usla, men här glimtar det till rejält emellanåt. Och även om detta egentligen inte är en BRA film, så är det ändå lätt att dras med av den entusiasm som lyser igenom från dessa glada amatörer, vilket leder till att filmen ändå blir jäkligt underhållande. Olaf levererar blodbad som piskar de flesta filmer på fingrarna, och han bevisar verkligen varför han blivit Tysklands Splatterkung!
[betyg=3]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, Andrea Arbter
· Längd: 83 min
· IMDb-länk
· Trailer

Dela inlägget!
Pusha
Blogg listad på Bloggtoppen.se Film/Tv Nöje och Underhållning Bloggparaden