|
Kommande Contraband får stjärnspäckad rollista med Mark Wahlberg i täten följt av Giovanni Ribisi, Ben Foster och Kate Beckinsale. Den Isländske regissören Baltasar Kormákur vet jag absolut ingenting om, annat än att han verkar ha gjort en jävligt skön hämndrulle med Contraband. Marky Mark verkar köra lite samma roll som han gjorde i Shooter, vilket är helt okej med mig då jag tyckte den filmen var riktigt skön. Det har varit oförskämt tyst kring Ben Foster de senaste åren trots att han tidigt visat upp stor talang, hoppas han har en framträdande roll här även om han inte syns till så mycket i trailern. Vad gäller Giovanni Ribisi så har jag, trots att det gått nästan 10 år, omöjligt att se honom som något annat än Phoebes virriga bror från tv-serien Vänner. Kanske blir det här filmen som ändrar det? Klicka här för att se trailern!
|
|
![[pepp4]](http://violentcinema.se/wp-includes/images/smilies/pepp4.png)
Dela inlägget! |
 |
![[trailer]](http://violentcinema.se/wp-includes/images/smilies/trailerbild-vc3.jpg)
Jag har mer eller mindre slaviskt följt utvecklingen av Hobo With a Shotgun och blivit exalterad av varenda bild och klipp som släppts från filmen. Jason Eisener bevisade tydligt vilket geni han är i och med kortfilmen Treevenge, och Hobo With a Shotgun ser ut att vara ännu ett steg i rätt riktning för Jason! Den nya trailern ger oss en inledande härlig monolog av Rutger Hauer, som sedan övergår till ett montage av blodigt övervåld som ser ut att vara som taget från 70- och 80-talet! Allting presenteras dessutom med ett helt underbart soundtrack!
Dela inlägget! |
|
I samband med att inspelningen av långfilmen Hobo With a Shotgun, regisserad av Jason Eisener (Treevenge, Hobo With a Shotgun fake trailern) påbörjades lanserades även en blogg där det utlovades material från inspelningen, tre dagars inspelning senare dök det första klippet upp, och det bokstavligen skriker 80-tal! Hobo With a Shotgun ser ut att bli något helt fenomenalt, och Rutger Hauer som spelar titelrollen ser fullkomligt stenhård ut! Att de lyckades göra slut på allt fakeblod efter bara tre dagar gör inte heller saken sämre. Kolla in teasern, så håller vi tummarna för att hela filmens soundtrack följer musiken i klippet.
Filmens blogg finner ni på HoboWithaShotgun.com
Dela inlägget! |
|
Oväntat brutal och dramatiskt seriös. Harry Brown är en kliché, men på rätt sätt, och i händerna på Michael Caine blir huvudkaraktären mer än bara en typisk hämnare, han blir en riktig karaktär och man bryr sig faktiskt om honom. Jag trodde inte Harry Brown skulle vara en så stark film som den faktiskt visade sig vara, och jag trodde inte den skulle vara så brutal som den faktiskt är. Det här är dock främst en drama/thriller, så om din kopp té är en actionrökare gör du bättrre i att vända blicken någon annanstans.
Dela inlägget! |
|
The Patriot, Payback, Lethal Weapon, Ransom, Braveheart, Mad Max visar alla upp Mel Gibson i sitt mest älskvärda sinneslag, ursinnigt hämndlysten och på gränsen till utom kontroll och utan förstånd. 
Dela inlägget! |
|
Trailern ger känslan av att vara en brittisk variant på Gran Torino blandat med hämndrullen Death Wish.
Dela inlägget! |
|
Treevenge är en kanadensisk kortfilm i den eminenta genreblandningen gore/skräck, med en rejäl dos humor på det. Filmens story bygger på tanken att träden har liv, här draget till en helt ny nivå, och något som slutar i en oundviklig hämnd efter den tortyr de får utstå i juletid. Att säga att filmen bjuder på några skratt under filmen vore en underdrift för under de 16 minuterna filmen pågick var det inte många sekunder jag inte skrattade, och det hela kulminerade mot slutet när mängden fakeblod når volymnivåer i klass med Vänerns vattenmängd.
Om det inte framgick så fullkomligt älskar jag den här filmen, som med sina bisarra karaktärer och lyckade förvandling av träd till något mer levande än bara just träd, är fullkomligt briljant. Det här är vad jag önskar få se varje gång jag ser en B-film av det här slaget, men få har modet och framförallt talangen att löpa hela linan ut såsom de gör i Treevenge, där de inte är rädda för att göra precis vad de vill, vare sig det är att i närbild trycka ut ögon eller krossa barnhuvuden! Se den nu! Hela filmen ligger inbäddad nedan så det är bara att trycka på play och njuta!
Dela inlägget! |
|
När jag laddade Blu-Ray spelaren med denna nya franska skräckis visste jag inte riktigt vad jag skulle få. Jag hade dels hört att det var en så kallas ”Torture porn” film, m.a.o. i stuk med ”Hostel” och ”Saw” filmerna, men detta stämmer inte helt. Vad jag fick var en film som både chockerade och förvånade mig gång på gång.
Filmen börjar 15 år bakåt i tiden med att vårat offer, Lucie, flyr förvirrad och tydligt misshandlad genom ett övergivet område. Efter att den lokala polisen plockat upp henne visar det sig att Lucie har varit bortrövad sen ett år tillbaka. Polisen kan tyvärr inte få nån information ur henne om vilka som misshandlat henne eller vad som som har hänt, och det enda dom finner på platsen för dådet är stolen där Lucie suttit fastbunden och torterad i utan ett enda spår kvar efter förövarna. Hon hamnar på ett barnhem där den enda som får Lucie att komma ur sitt skal är jämnåriga Maria, som blir Lucies enda vän.
15 år senare får vi följa vad som först verkar vara en normal dag hos en helt vanlig familj som precis ska äta sin frukost. Det knackar på dörren och där står Lucie, nu uppvuxen, beväpnad med ett hagelgävär med en rejäl törst efter en mycket brutal hämnd.
Mer än så här kan jag tyvärr inte berätta om filmen. Den är fylld av oväntade vändningar och twister och när man väl tror sig fatta vad det är för typ av genre filmen är stöpt i så tar den helt plötsligt nya vägar vilket gör att man efter de första 15 minuterna är som fastklistrad vid skärmen.
Frankrike har blivit ett land att räkna med när det gäller brutala skräckfilmer av det slag som aldrig skulle få släppas från Hollywood-fabriken. Ändå sedan Alexandre Aja´s brutala mästerverk ”Haute Tension” (även känd som ”Switchblade Romance” här i Europa) så har frankrike blivit för skräckfilmen vad Italien var under glanstiderna på 1970-80-talet. Det är brutalt och våldsamt utan att man fegar ur och visar våldet utanför bild. Och det ska erkännas att undertecknad, trots 20 år av underbart frossande i splatter och våld, faktiskt vred sig ett par gånger i soffan av vad som utspelade sig på skärmen. Och det hör inte till vanligheterna, hehehe!
Jag hoppas verkligen att regissören Pascal Laugier, till skillnad mot Aja, stannar kvar i Frankrike och fortsätter på detta spår. För detta var en rejäl överraskning och det är bara att rekommendera!
Europeisk skräck lever!
Dela inlägget! |
|
Ny trailer för den kommande Noir-hämndrullen Vengeance av Johnnie To, filmen följer en föredetta yrkesmördare vars familj blir brutalt mördad, och följdaktligen behöver hämnas på.
Dela inlägget! |
|
Jag skrev den här recensionen för sidan för två år sedan. Då hette sidan dock Ninjavision istället för Violent Cinema, och då var sidan fortfarande inte publicerad utan vi höll på att bygga upp en grund med texter. Att det sen inte blev någon sida förrens när Violent Cinema dök upp för några månader sedan är en helt annan sak. Eftersom Steven Seagal har en, för Violent Cinema, högst aktuell film på gång i och med Against the Dark, kändes det inte mer än rätt att bygga upp lite inför den med andra Seagal-rullar (plus att jag på detta vis får upp en recension men minsta möjliga ansträngning eftersom jag bara behöver renskriva).
Dela inlägget! |
|