Gore

Sida 1 av 3123
WrongTurn4
Det är vinterlov, och ett gäng ungdomar beger sig på en utflykt på sina snöskotrar. Tyvärr råkar dom köra vilse, och hamnar tillslut i en rejäl snöstorm. Allt verkar inte vara helt kört, då dom råkar på ett övergivet mentalsjukhus ute i skogen. Dom bestämmer sig för att spendera natten i byggnaden och vänta ut stormen. Dock råkar stället inte vara HELT övergivet. Tre galna kannibalfreaks bor i fasaden, och de tänker nämligen göra festlig måltid av besökarna.

Detta är en prequel till första Wrong Turn filmen, och handlar just om de tre freaksen som ställer till med massaker i originalet. Tyvärr dyker inte originalskådisarna upp bakom maskerna, utan istället får vi mediokra ersättare i ännu mer medioker freak make-up, som är av betydligt sämre klass än Stan Winston´s fantastiska verk i första filmen.

Och tyvärr är det mer än make-up effekterna som är av usel nivå. Originalet från 2003 är en av mina absoluta favoritslashers från 2000-talet. Helt i klass med de gamla godingarna från tidigt 80-tal. Tvåan höll inte riktigt samma klass, men trots detta en redigt underhållande och splattrig skräckis gjord med glimten i ögat. Efter de första två hade jag rätt stora förhoppningar på fortsättningar till denna serie. Tyvärr stöp kvalitén rejält i trean, som bara kändes halvfärdig. Och de usla CGI splattereffekterna gjorde inte saken bättre. När nyheten av 4:an dök upp, regisserad av samma snubbe som gjorde 3:an, höll jag förväntningarna i botten. Tyvärr hjälpte detta inte, då 4:an, får del 3 att framstå som ett mästerverk i jämförelse. Horribelt uselt manus och sinnesjukt korkade och mediokra karaktärer, gör att filmen blir en rejäl plåga att gå igenom. Att det tar nästan 50 minuter innan den riktiga massakern kommer igång, gör ju inte direkt saken roligare. När helvetet väl bryter löst för ungdomarna, så finns det ett par schyssta mordscener som gör att jag ändå ger filmen ETT poäng i betyg. Tyvärr gör ett par usla CGI splattereffekter att jag nästan vill ta tillbaks den poängen. Detta är ett prakt exempel på vad som gått fel med denna genre de senaste 20 åren. Som botemedel från den ångest som denna film framkallar, så rekommenderar jag en titt på vilken slasherfilm som helst från guldperioden 1980-1982.

Måtte Djävulen ta dom, om dom spelar in en 5:e film, med samma team!


Även om du, som jag, är ett fan av originalet, så ge fan i att se denna sörja. När sluttexterna äntligen började rulla så kändes det som att jag ville lägga mig i fosterställning på golvet och gråta en skvätt. 93 långa minuter som jag ALDRIG kommer att få tillbaks…

[betyg=1]


· Regi: Declan O´Brien
· Manus: Declan O´Brien
· Skådespelare: Dean Armstrong, Kristen Harris
· Längd: 93
· IMDb-länk
· Trailer
Dela inlägget!
Pusha
tavling-ittenbach

Det är fredag och dags för ny tävling, men först ska vi gratulera Niklas Nord som vann Primal i vår senaste tävling! Vår nya tävling är lite fetare än vanligt, den här gången har vi hela sex filmer i potten som två vinnare ska få dela på! Black Past, The Burning Moon och Premutos Lord of the Living Dead, alla tre av Tyske splattergeniet Olaf Ittenbach. Allt du behöver göra för att delta är att lämna en kommentar där du säger vad du skulle vilja ha mer eller mindre av på Violent Cinema, tyck till om sajten helt enkelt. Fredag 14/10 koras två vinnare som får varsitt paket med de tre filmerna skickade till sig, portot står vi för.

Viktigt!
Lagom till den här tävlingen krånglar kommentarssystemet, igen. Vi ber dig därför lämna kommentar som gäst istället för att använda Facebook eller liknande, och se till att du anger en e-postadress vi kan nå dig på när du anger ditt namn! (Du behöver inte skriva ut din e-postadress i själva meddelandet)

Dela inlägget!
Pusha
prefront
Premutos var den allra förste fallne ängeln, m.a.o. så slog han även självaste Lucifer med denna merit. Hans mål är att härska över både de levande och de döda på denna planet, och hans son skickas i förväg för att planera hans ankomst. Sonen har i människoform dykt upp vid diverse tidpunkter under historien då mänskligheten haft det som svårast. Dock har hans son misslyckats hittills med sina försök då han varje gång i monsterform blivit bekämpad innan helvetet kunnat börja. I nutid möter vi Mathias (Olaf Ittenbach) som bor tillsammans med sina föräldrar. Farsan i familjen är en riktigt kul karaktär, han kallar stolt Mathias för soldat, är otroligt fixerad av sin vapensamling, och allmänt kåt på allt som har med krig att göra.

Det vankas födelsedagsfest för pappsen och detta inviger han genom att börja plantera ett träd på gården. När han börjar gräva så finner han en gammal väska gömd i marken, innehållande glasburkar med lurig vätska, samt en gammal bok som ser ut som självaste Nekronomikon. Farsan bestämmer sig för att va schysst mot Mathias som nyss krossat pungen på fotbollsträningen, och ger honom denna perfekta present som plåster på pungen. Dålig idé. Mathias har på senaste tiden lidit av visioner från tidigare liv, bl.a. den pesthärjade medeltiden, och andra världskriget. Det visar sig att Mathias egentligen är Premutos son och efter att han råkat spilla lite av vätskan i flaskorna på pungen, samt läst ur boken, börjar han förvandlas till ett monster. Samtidigt vaknar en arme av zombies till liv på kyrkogården, och börjar äta sig igenom byborna. När massakern når pappsens födelsedagsfest, så är han inte långsam med att börja svinga Conan svärdet han lämpligt nog fått i present, och hans välfyllda vapenskåp underlättar för övriga gäster som ger sig in i striden.

Här följer en massaker som nästan slår kultklassade och hyllade ”Braindead” av Peter Jackson på fingrarna, när det gäller komiskt splatter! Det märks att Olaf jobbat med en betydligt större budget nu, då det bjuds på splatter och pyroteknik i rekordklass. Olaf slänger även in lite John Woo-influenser, och det avlossas nästan lika många skott som i Hard Boiled. En av filmens höjdpunkter är när en av hjältarna oväntat dyker upp med pansarvagn (!!!), och här sparas det inte på krutet när zombies exploderar och gör schyssta volt/stunts i luften från explosionerna. Denna hysteriskt roliga och oväntade scen ger på egen hand filmen en extra poäng i betyg! Förutom mängden pyroteknik och splatter så är hela produktionen bättre än tidigare på alla fronter. Stort plus för den dubbade dialogen dessutom som ökar komiken ett extra snäpp!

Till skillnad från VHS som tidigare är det nu filmat på 16mm, vilket gör att bildkvalitén självklart är enormt mycket bättre än de tidigare två filmerna, och Njutafilms utgåva håller bra klass tack vare detta.

Olaf har tagit ett rejält steg uppåt, och levererar komisk zombiesplatter som påminner om Peter Jacksons tidiga filmer. Effekterna är av toppklass och sopar banan med det mesta i denna genre! Brutalt underhållande för fans av lågbudgetsplatter!
[betyg=4]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, André Stryi
· Längd: 106 min
· IMDb-länk
· Trailer
Dela inlägget!
Pusha
Änligen! Efter många års väntan får kultklassikern ”Intruder” en värdig transfer! Hittills har vi bara fått samma usla master portad gång på gång i diverse obskyra utgåvor på VHS och DVD. Senast här i Sverige av Njutafilms. Men nu jäklar får den en redig uppfräshning genom en helt ny restaurering från hjältarna på ”Synapse Film” i USA!

Filmen är regisserad av Scott Spiegel. I en av huvudrollerna ser vi självaste Sam Raimi, och även Bruce Campbell dyker upp i en liten cameo som snut i slutet. Den utspelar sig i ett snabbköp efter stängningsdags. Personalen har precis fått reda på att ägaren ska sälja butiken och självklart är de anställda besvikna över detta. De tillbringar sitt sista nattskift tillsammans. Plötsligt dyker ex-pojkvännen till en av tjejerna upp, nyss släppt från fängelset, och börjar genast terrorisera sin fd. tjej och övriga anställda. När dom väl kastat ut honom ur butiken, har telefonen slutat fungera. En efter en börjar dom plötsligt dö på diverse spektakulära sätt. Är det ex-pojkvännen som ligger bakom morden, eller finns det någon annan stygging som smyger runt i mörkret och köttar dom?

Jag minns allvarligt talat inte hur extremt många gånger jag såg denna film under min ungdom. Men det var inte mycket kvar av VHS kopian efteråt. Och efter att VHS spelaren hamnade i garderoben för några år sedan, så har jag väntat på en redig uppgradering på DVD. Tyvärr har alla DVD utgåvor hittills varit av riktigt medioker kvalité, så därför väntade jag med köpet. Och nog banne mig fick man vänta, då det tagit evigheter innan ett vettigt bolag fått tummen ur och tagit sig ann detta fantastiska verk. Än en gång skuttar Don May JR (grundaren och ägare av Synapse Films) in och räddar filmen från att helt ruttna bort i ett gammalt valv, likt han gjorde med deras fantastiska Blu-Ray av ”Dorm that Dripped of Blood”, som släpptes för några månader sen.

Filmen har tidigare funnits i två versioner. Dels den hårt slaktade R-Rated versionen, samt en Unrated version som cirkulerat utanför USA. Enligt ryktet så ska Don även ha funnit ÄNNU mera material än det som funnits i Unrated versionen, både när det gäller dialog, scener och extra gore. Då Unrated versionen är sanslöst våldsam, där bl.a. en man får huvudet krossat i en press, och en annan får sitt huvud kapat på mitten med bandsåg, så undrar man ju vad det kommer att bli för extra göttigt våld inklippt i denna Director´s Cut. Filmens originaltitel var förövrigt ”The Night Crew”, men denna ändrades innan releasen.

Bildformatet blir 1.78:1, och ljudet är DTS-HD Master Audio 2.0 spår i original mono mix.

En av mina absoluta favoriter inom slashergenren från guldepoken på 80-talet, jag rekommenderar den starkt!


Extramaterial
• Audio Commentary with Scott Spiegel & Lawrence Bender
• SLASHED PRICES: The Making of INTRUDER – Featurette
• Never-Before-Seen Extended ‘Murder’ Sequences
• Outtakes from NIGHT CREW Short Film
• Cast Audition Tapes
• Behind-the-Scenes Still Gallery
• Original Theatrical Trailer

Trailer

Dela inlägget!
Pusha
burningmoon5
Tre år efter ”Black Past” levererade Olaf Ittenbach sin andra amatörlångfilm ”The Burning Moon”. Ittenbach själv spelar än en gång huvudrollen, denna gång som en tonårsbrottsling som fördriver tiden med gängslagsmål och intag av heroin. När han kommer hem ifrån ännu en gatufight, får han ännu en rejäl utskällning från familjen, vilket ”Olaf” förtjänar då han är en riktigt osympatisk jävel i denna rullen. Straffet blir utegångsförbud och att han blir tvingad till att passa sin lillasyster medan föräldrarna drar ut på krogrunda.
Dålig idé! Olaf skjuter heroin innan han bestämmer sig för att skrämma vettet av den lilla tösen med ett par riktigt horribla godnattsagor.

Första storyn, ”Julia´s Love”, handlar om en tjej som råkar gå på blind date med en seriemördare. Denna fina kille bestämmer sig sedan för att komma på hembesök och leverera blodbad hemma hos Julia och hennes familj. Och i bästa Ittenbach stil, så levereras det massaker som skulle göra självaste Lucio Fulci stolt!

Den andra storyn, ”The Purity”, handlar om en galen satansdyrkande präst, som går lös i en liten Tysk by. När en oskyldig man får skulden på sig och blir mördad, så kommer denna tillbaks från döden för att hämnas, samt släpa med sig sin mördare på en resa till helvetet. Här följer sedan en ca 10 minuter lång massaker, som får ”Hostel” filmerna att likna tama Disney produktioner. Detta är tyvärr också den enda behållningen i denna story, som skulle ha tjänats på att klippas ner 10-15 minuter. Rekommenderar Fast Forward-knappen.

Njutafilms utgåva håller ungeför samma kvalité (VHS) som ”Black Past”, och innehåller även exakt samma extramaterial.

Olaf´s andra långfilm är effektmässigt mer spektakulär än hans förra. Ramstoryn och ”Julia´s Love” håller måttet hyffsat, men tyvärr gör den mediokra ”The Purity”, trots sin spektakulära final, att betyget sänks ett snäpp. Rekommenderas ändå till trogna fans av Ultrasplatter!
[betyg=2]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, Linda Sanders
· Längd: 99 min
· IMDb-länk
· Trailer
Dela inlägget!
Pusha
black1
Denna vecka släpper ”Njutafilms” tre tidiga verk av den tyske splatterkungen Olaf Ittenbach (Legion of the Dead m.m.). Idag börjar vi med ”Black Past”.

När tonåringen Thommy (Ittenbach) finner en gammal spegel hemma i gömmorna, bestämmer han sig för att hänga den på väggen i sitt rum. Usel idé! Det vilar nämligen en förbannelse över den. Och alla som tar sig en titt i den förvandlas till galningar som bl.a. mördar småtjejer, och/eller begår spektakulära självmord. För Thommy blir det snäppet värre. Förutom dom sinnessjukt blodiga mardrömmarna, så förvandlas han långsamt till ett monster, som genast bestämmer sig för att ställa till med ett redigt blodbad hemma i stugan, och familjen står först i kön.

Detta var Olaf´s allra första amatörlångfilm, och likt hans efterföljande 90-tals verk, så är den filmad på VHS. Det dröjde ända tills genombrottet 2001 med ”Legion of the Dead” innan han fick en budget stor nog att börja använda 35mm. Då den lilla budget som fanns till Black Past verkar ha gått till de oväntat suveräna splattereffekterna, så märks det att Olaf använt sig av polare som skådisar. Då amatörskådisarna ändå levererar sina roller med glimten i ögat, så bryr man sig inte riktigt om hur mediokert det är. Och det blir bara ännu roligare när all härlig tysk dialog är dubbad efteråt. När det kommer till effekterna så kan man inte göra annat än tappa hakan emellanåt. Det levereras köttyxor i skallen, saxar i ögonen, kroppar körs över, slits i sönder, eller gröps ur. En scen påminner lite om Evil Dead, när Thommy´s flickvän återkommer från döden och vägrar dö, hur mycket Thommy än hackar sönder henne. Med andra ord, det är en oväntat spektakulär massaker, och än idag kommer de flesta filmer inte ens i närheten av det som utspelar sig på skärmen. Första halvan är lite smått seg, men håll ut, då andra halvan levererar guld!

Njutafilms utgåva levererar den kvalité i bild och ljud som man kan förvänta sig av en VHS produktion från 80-talet. Dock håller den tillräckligt bra klass för att man ska kunna njuta av filmen. Det finns även en hög med kul extramaterial om Olaf, bl.a. från inspelningen av hans första 35mm film.

De flesta amatörfilmer är tyvärr bara usla, men här glimtar det till rejält emellanåt. Och även om detta egentligen inte är en BRA film, så är det ändå lätt att dras med av den entusiasm som lyser igenom från dessa glada amatörer, vilket leder till att filmen ändå blir jäkligt underhållande. Olaf levererar blodbad som piskar de flesta filmer på fingrarna, och han bevisar verkligen varför han blivit Tysklands Splatterkung!
[betyg=3]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, Andrea Arbter
· Längd: 83 min
· IMDb-länk
· Trailer

Dela inlägget!
Pusha
recension_hell_of_the_living_dead
recension_hell_of_the_living_dead

Dela inlägget!
Pusha
trailer

[trailer]

Jag har mer eller mindre slaviskt följt utvecklingen av Hobo With a Shotgun och blivit exalterad av varenda bild och klipp som släppts från filmen. Jason Eisener bevisade tydligt vilket geni han är i och med kortfilmen Treevenge, och Hobo With a Shotgun ser ut att vara ännu ett steg i rätt riktning för Jason! Den nya trailern ger oss en inledande härlig monolog av Rutger Hauer, som sedan övergår till ett montage av blodigt övervåld som ser ut att vara som taget från 70- och 80-talet! Allting presenteras dessutom med ett helt underbart soundtrack!

trailer

Dela inlägget!
Pusha

hobo_logo2

I samband med att inspelningen av långfilmen Hobo With a Shotgun, regisserad av Jason Eisener (Treevenge, Hobo With a Shotgun fake trailern) påbörjades lanserades även en blogg där det utlovades material från inspelningen, tre dagars inspelning senare dök det första klippet upp, och det bokstavligen skriker 80-tal! Hobo With a Shotgun ser ut att bli något helt fenomenalt, och Rutger Hauer som spelar titelrollen ser fullkomligt stenhård ut! Att de lyckades göra slut på allt fakeblod efter bara tre dagar gör inte heller saken sämre. Kolla in teasern, så håller vi tummarna för att hela filmens soundtrack följer musiken i klippet.

hobo-screenshot_0

Filmens blogg finner ni på HoboWithaShotgun.com

Dela inlägget!
Pusha

recension_descent2
Uppföljare, ny regissör och ny manusförfattare, det är ett recept som sällan blir bra. Neil Marshalls The Descent var en riktigt gastkramande skräckfilm som mästerligt byggde upp stämningen stegvis samtidigt som den etablerade och skapade relationer till karaktärerna. Väl där satte han in dödsstöten, startade massakern, och en film som var sådär nagelbitande spännande och jobbigt tät övergick till att bli mer monsterfylld och bloddroppande. Tack vare knivskarp regi lyckades han dock behålla nerven och hålla det skrämmande utan att låta karaktärerna göra typiska idiotbeslut som skulle försätta dem i knipa. Del 2 behåller huvudkaraktären från första filmen och går mer rakt på sak med monstren i grottan. Frågan blir förstås, har denne nya regissör lyckats göra vad nästan alla andra monsterfilmer misslyckas med i samma sits, nämligen något skrämmande av en situation där man känner till alla förutsättningar, och inte minst monstrens utseende.

Dela inlägget!
Pusha
Sida 1 av 3123
Blogg listad på Bloggtoppen.se Film/Tv Nöje och Underhållning Bloggparaden