prefront
Premutos var den allra förste fallne ängeln, m.a.o. så slog han även självaste Lucifer med denna merit. Hans mål är att härska över både de levande och de döda på denna planet, och hans son skickas i förväg för att planera hans ankomst. Sonen har i människoform dykt upp vid diverse tidpunkter under historien då mänskligheten haft det som svårast. Dock har hans son misslyckats hittills med sina försök då han varje gång i monsterform blivit bekämpad innan helvetet kunnat börja. I nutid möter vi Mathias (Olaf Ittenbach) som bor tillsammans med sina föräldrar. Farsan i familjen är en riktigt kul karaktär, han kallar stolt Mathias för soldat, är otroligt fixerad av sin vapensamling, och allmänt kåt på allt som har med krig att göra.

Det vankas födelsedagsfest för pappsen och detta inviger han genom att börja plantera ett träd på gården. När han börjar gräva så finner han en gammal väska gömd i marken, innehållande glasburkar med lurig vätska, samt en gammal bok som ser ut som självaste Nekronomikon. Farsan bestämmer sig för att va schysst mot Mathias som nyss krossat pungen på fotbollsträningen, och ger honom denna perfekta present som plåster på pungen. Dålig idé. Mathias har på senaste tiden lidit av visioner från tidigare liv, bl.a. den pesthärjade medeltiden, och andra världskriget. Det visar sig att Mathias egentligen är Premutos son och efter att han råkat spilla lite av vätskan i flaskorna på pungen, samt läst ur boken, börjar han förvandlas till ett monster. Samtidigt vaknar en arme av zombies till liv på kyrkogården, och börjar äta sig igenom byborna. När massakern når pappsens födelsedagsfest, så är han inte långsam med att börja svinga Conan svärdet han lämpligt nog fått i present, och hans välfyllda vapenskåp underlättar för övriga gäster som ger sig in i striden.

Här följer en massaker som nästan slår kultklassade och hyllade ”Braindead” av Peter Jackson på fingrarna, när det gäller komiskt splatter! Det märks att Olaf jobbat med en betydligt större budget nu, då det bjuds på splatter och pyroteknik i rekordklass. Olaf slänger även in lite John Woo-influenser, och det avlossas nästan lika många skott som i Hard Boiled. En av filmens höjdpunkter är när en av hjältarna oväntat dyker upp med pansarvagn (!!!), och här sparas det inte på krutet när zombies exploderar och gör schyssta volt/stunts i luften från explosionerna. Denna hysteriskt roliga och oväntade scen ger på egen hand filmen en extra poäng i betyg! Förutom mängden pyroteknik och splatter så är hela produktionen bättre än tidigare på alla fronter. Stort plus för den dubbade dialogen dessutom som ökar komiken ett extra snäpp!

Till skillnad från VHS som tidigare är det nu filmat på 16mm, vilket gör att bildkvalitén självklart är enormt mycket bättre än de tidigare två filmerna, och Njutafilms utgåva håller bra klass tack vare detta.

Olaf har tagit ett rejält steg uppåt, och levererar komisk zombiesplatter som påminner om Peter Jacksons tidiga filmer. Effekterna är av toppklass och sopar banan med det mesta i denna genre! Brutalt underhållande för fans av lågbudgetsplatter!
[betyg=4]


· Regi: Olaf Ittenbach
· Manus: Olaf Ittenbach
· Skådespelare: Olaf Ittenbach, André Stryi
· Längd: 106 min
· IMDb-länk
· Trailer
Svante Skoog
Galen Heavy Metal dåre, som är redigt svag för gamla Hong Kong-rullar och Italienska skräckklassikers sedan VHS-tidens glansdagar!
Dela:
Pusha
Blogg listad på Bloggtoppen.se Film/Tv Nöje och Underhållning Bloggparaden