recension_inglorious_bastards.jpg
Tarantinos Inglourious Basterds är snart äntligen här, och det har av många felaktigt kallats en remake på Enzo G. Castellaris fantastiska film Inglorious Bastards från 1978, eller Quel Maledetto Treno Blindato som originaltiteln lyder, vilket egentligen betyder Det Jävla Pansarförstärkta Tåget. Att jag kallar det fel att nämna det som en remake är för att de, förutom titeln och det faktum att det följer en bunt män under andra världskriget, inte har så mycket gemensamt. Tarantino började skriva på sin film för väldigt många år sen och idén föddes när han bollade idéer med en bekant, varpå de bestämde sig för att filmen skulle bli deras egen Inglorious Bastards, då båda gillade filmen så mycket. Men nog om det.

Ett gäng amerikanska krigsförbrytare ska föras till militärfängelse för att betala för sina förbrytelser, under transporten blir de dock överfallna av tyskar, en handfull av fångarna lyckas överleva och bestämmer sig för att fly till Schweiz i ledning av av tidigare flygkaptenen Lt. Yeager, spelad av Bo Svensson, med hopp om att kunna undfly kriget och sina straff. Yeagers överträdelse är för övrigt att han använt militärflyg för att flyga hem till sin flickvän mitt i kriget, flera gånger.

ingloriousbastards_ss01.jpg

Vägen till Schweiz kantas av många omvägar och sammandrabbningar med tyskar som denna handfull amerikanska soldater får slåss för sin överlevnad mot. Hela filmen har en härlig äventyrs- och upptäckarkänsla och kriget blir stundvis bara en detalj som fördröjer gänget på sin resa mot frihet, vilket det för dem också är. Äventyret är fyllt av små uppdrag de behöver utföra för sin egen skull innan de tillslut ställs inför ett val, nämligen att växa upp och ta ansvar för sina handlingar och hjälpa sitt land, eller fortsätta sitt barnsliga och själviska mål och överge sina landsmän för att rädda sig själva.

ingloriousbastards_ss02.jpg

Inglorious Bastards är en krigsfilm från 70-talet som har samma härliga känsla som The Great Escape, The Guns of Navarone, A Bridge To Far m.fl. men sätter sin egen B-prägel på det hela. Resultatet blir en härlig krigsfilm full av härliga kommentarer, skrattframkallande situationer, och barnsligt simpla lösningar och förklaringar på saker som kanske inte egentligen är så enkla. En typisk scen för filmen är när en av fångarna kör en motorcykel och bensintanken skjuts sönder, varpå han tar ut sitt tuggummi ur munnen och proppar igen hålet…

betyg3komma5.png

Marcus Svensson
Startade Violent Cinema 2008 för att skriva om filmerna andra siter missade. Frilansar som filmfotograf och planerar nu hockeyfrilla och Chuck Norris-skägg för att fullända sina rundsparkar.
Dela:
Pusha
Blogg listad på Bloggtoppen.se Film/Tv Nöje och Underhållning Bloggparaden