Om du vill få bättre översikt på vilka filmer som blivit recenserade kan du kika in här i arkivet där filmerna finns listade i bokstavsordning.

Recension

Sida 7 av 1312345678910111213

mikrorecension
När en film lyckas ta Vinnie Jones till en så låg nivå att han blir rentav skrattretande och fånig, då vet man att något är fel. Smokin Aces 2 ser ut som en Asylum-kopia på sin föregångare, och är troligen den värsta ögonvåldtäkt jag tvingats skriva om här, någonsin. Undvik till varje pris!
betyg0-framsida
Filmen finns på regionsfri Blu-Ray (210:-), men bör helst undvikas.

Dela inlägget!
Pusha

recension_sherlock_holmes
Lock Stock & Two Smoking Barrels var en helt briljant film, Snatch likaså. Efter det har det dock snabbt gått utför för Ritchie, som inte lyckats hitta formen igen. Revolver hade små glimtar av det som gjorde nämnda filmer så bra, men var mest bara ett hav av skit. Rock ‘n’ Rolla var klart underhållande, kändes mer som en Ritchie-film än allt han gjort efter Snatch, men nådde fortfarande inte ända fram. Hur är det då med Sherlock Holmes? Har han äntligen lyckats klösa sig upp tillbaka till form, med hjälp av Robert Downey Jr, Jude Law och det bästa från sina tidigare missar, Mark Strong?

Det här är så långt ifrån en klassisk adaption av förlagan man möjligen kan komma, men fortfarande fånga dess kärna, och göra något som känns helt klockrent. Ritchies typiska stil ligger över hela filmen, och även om han inte tar någon writing credit, känns den som skriven för honom.

Storyn och dess vändningar känns aldrig helt uppenbara, filmen får en att fundera och undra lite, lägger inte riktigt alla korten på bordet, precis som sin huvudkaraktär. Personkemin mellan filmens huvudkaraktär sitter perfekt och ger upphov till flertalet komiska situationer. Karaktärerna lyckas även etableras nog bra för att man ska kunna förutspå deras reaktioner på den andres agerande redan innan de inträffar, samtidigt som de själva hela tiden lyckas överaska tittaren genom att fortsätta gå djupare och djupare in i sina egenheter.

Det är en härlig äventyrsfilm vi bjuds på, i ett gammalt England som övertygar, häftiga actionscener som exploderar, och coola karaktärer som underhåller. Det hann bli fyra totala missar och en okej film innan det hände, men Guy Ritchie är nu, officiellt, tillbaka i form! Hoppas bara han stannar mer än två filmer denna gång.
betyg4-framsida

Dela inlägget!
Pusha

recension_blood_tlv
Med Street Fighter: The Legend of Chun-Li färskt i minne känns Blood: The Last Vampire till en början som rena Nirvana. Jag sitter och njuter och tycker att, herrejävlar vilken film! Sen frågar jag mig själv varför jag undvikit filmen tills nu. Den har förvisso inte släppts i Sverige än, men finns på Brittisk R2 DVD, så det enda man inte får med är svenska undertexter. Filmen bygger på den animerade filmen från år 2000 med samma namn, såväl som den ca 50 avsnitt långa serien, Blood+. För att få ihop det plockar man element från de två utan att följa storyn från någon. Ibland verkar man ha glömt bort att man plockat en viss del, som förklaras av en del man inte valt. På det stora hela fungerar det dock utan större problem.

Den serietidningsaktiga estetiken genomsyrar hela filmen, och fungerar ibland klockrent, för att ibland se väldigt fel och fejk ut. När den väl fungerar blir det hela dock riktigt jävla snyggt.

Alla som sett något från filmen undrar nog hur det är med specialeffekterna. Och ja, blodet är riktigt jävla pissfult, men man vänjer sig, speciellt tack vare mängden blod som faktiskt sprutar i denna film. Monstersminket är nästan som taget från Buffy the Vampire Slayer-serien, och med andra ord inte så bra som man bör förvänta sig från en långfilm. Värst av allt är dock det som animerats helt och hållet i filmen. Det ser inte riktigt ut för en sekund, och fullkomligen slungar tittaren ur filmens grepp, vilket är synd, för det finns så mycket som känns så välgjort, faktiskt.

Det finns en mer klassisk samurai-scen i filmen, en helt mästerlig och rentav magnifik scen, som ironiskt nog saknar våra huvudkaraktärer, bortsett från dess avslutning som inte är riktigt lika bra.

Blood: The Last Vampire slutar tyvärr bara som en helt okej film. Jag säger, ”tyvärr bara”, för den visar potential till något så mycket bättre, men faller flertalet gånger i sin kvalitet, och avslutningen känns riktigt improviserad och tyvärr dålig. En viss brist på självinsikt genomsyrar också filmen, och man försöker exempelvis göra twister på saker som redan sagts mellan raderna väldigt tydligt. Blood The Last Vampire är både rå och cool med ett tempo som håller tittaren kvar. Bäst är dock fortfarande animeserien Blood+, men då får man bänka sig för en åktur på en bit över 20 timmar, med tydliga brister och ibland timmeslånga lågdalar.
betyg3-framsida
Filmen finns som beställningsvara på UK DVD (179:-) och UK Blu-Ray (315:-)

Dela inlägget!
Pusha

recension_street_fighter_chun_li
Lite då och då klagar min sambo på att hon får ont i ögonen av linserna när de suttit i för länge. Själv har jag perfekt syn och slipper såna besvär. Det hindrar dock inte att jag också får ont i ögonen ibland, det kan vara att jag inte sovit nog mycket, allergiska besvär o.s.v. Där är jag inte lika perfekt som min syn. Idag är en dag då det nästan känns som ögona blöder, som om någon skulle ha petat mig i ögonen konstant hela natten. Så är förstås inte fallet, hoppas jag… Varför har jag då så ont i ögonen? Ledtråd: svaret finns i titeln.

Street Fighter: The Legend of Chun Li. Vad ska man säga, vart ska man börja. Jag hade noll och inga förhoppningar på filmen, alla sa att den var dålig och trailern sa inte direkt emot. Men vafan, jag är ju Violent Cinema, ”dålig” film är ju vad det skrivs om här! Så jag tog mina chanser och parkerade mig framför TV:n med en rejäl frukost, redo för en och en halv timme Street Fighting. Såhär i efterhand ångrar jag mitt beslut. Jag kunde nästan höra ögonen skrika i förskräckelse och vrida sig i smärta. Herregud, den här filmen får Street Fighter med Jean Claude Van Damme från 1994, att framstå som rena Oscars-materialet!

Ska det här föreställa en recension kanske ni tänker nu? Saken är den att jag skulle kunna gå igenom allt som är dåligt och allt som, ja, jag skulle kunna gå igenom allt som var dåligt. Det kräver dock att jag faktiskt börjar spela upp delar av filmen i mina tankar igen, något jag helst slipper då jag redan börjat försöka förtränga denna hädiska ursäkt till film, i hopp om att bli förlåten av mina ögon.

Fruktansvärd uruselt skådespel, dialog, story, ”karaktärer”, manus, fighting, tempo, effekter, regi, koreografi… o.s.v. Själva fotot var inte direkt spännande eller nyskapande men inte heller dåligt, ljudet var inte heller hemskt, men i samband med allt dåliga sänks förstås upplevelsen av precis allt i en film som denna. Se den inte, allvarligt, se den inte!
betyg0-framsida
Här kommer en rejäl dos ironi, för nu kommer tipsen på vart ni billigast kan köpa filmen jag precis avrått er från att köpa. DVD (169:-), Blu-Ray (199:-).


Om ni känner att ni måste se en Street Fighter-film räcker det att se fightscenen från Jackie Chan-filmen City Hunter, där han trillar in i en Arkadmaskin och förvandlas till olika karaktärer från spelet. Vilken lyckligtvis finns på Youtube, check it!
 

Dela inlägget!
Pusha

recension_blood_and_bone
Förutsättningarna för en non-stop action finns där, vår hjälte, Michael Jai White, ska utkräva hämnd. För att kunna nå till personen han vill hämnas på, måste han först nå toppen i underground street fighting-rörelsen som styrs av denne man. Tyvärr lyckas man, trots denna simpla, och briljanta (?) story inte få till det. Jag väntade mig action från början till slut, där fighterna skulle avlösa varandra och sluta i ett redigt jävla benknäckande montage av stjärtsparkande, innan den slutliga mästarstriden. Istället rör sig filmen lååångsamt framåt, för att ibland explodera i våldsamma fightscener, vilka alla är riktigt coola. Synd bara att man lyckas med att helt och totalt stanna upp och fullkomligen slakta filmens flyt och tempo emellan dessa fighter. Michael Jai White befäster dock sin roll som en av vår tids främsta screenfighters, än en gång, och bara det gör filmen värd att se, för när det smäller så smäller det både hårt och coolt.
betyg3-framsida
Filmen släpps på DVD i slutet av Januari. Är du otålig finns den på R1 DVD (189:-)

Dela inlägget!
Pusha

recension_friday_the_13th
Komiskt förutsägbar och underhållande brutal, det är sällan något mysterium vad som är på väg att hända, och man försöker inte heller sopa det under mattan. Friday the 13th remaken är en film som leder sina karaktärer rakt in i 80-talets favoritmördares stora famn, och vad som väntar där är föga överraskande. Utöver att bokstavligen mata Jason med storbröstade halvnakna kvinnor och deras fuckbuddies, gör han själv några avstickare för att stilla sin aptit. Vissa vändningar är mer logiska än andra, men vem bryr sig egentligen i en film som denna?

Man har i denna remake, eller reboot kanske vore lämpligare, försökt återanvända element från tidigare mord så gott man kunnat, och även sett till att slänga in så många ungdomar som möjligt för Jason att mörda. Det tar fart nästan på en gång och fortsätter hela filmen igenom, hur det genomförs kan förvisso kännas billigt, men det får jobbet gjort i alla fall. De stora ikoniska Friday the 13th delarna läggs enkelt upp genom filmen för att återskapa den Jason vi alla lärt känna och älska, såväl som bakgrundshistoria, maskhittande, omänsklig styrka, missbildning o.s.v.

Det enda jag egentligen satt och funderade över när jag såg filmen, var hur de skulle lyckas misslyckas med att mörda honom men tro sig ha lyckats, så man skulle kunna fortsätta göra film efter film med Jason, precis som tidigare.

Friday the 13th är en väldigt enkel, kliché-fylld och stereotyp slasher, som tyvärr aldrig är direkt nyskapande. Brutal är den dock, och i sin brutalitet ofta rejält komisk. Jag hade nog gillat Friday the 13th-remaken mer om det inte vore för en liten film som heter Hatchet. En film som mer eller mindre gör allt Friday the 13th försöker göra, fast bättre, mer underhållande och oftast snyggare, samtidigt som den mer eller mindre helt tar sin story och struktur från de tidigare Friday the 13th-filmerna, inklusive flerfaldige Jason-skådisen Kane Hodder.
betyg3komma5-framsida

Filmen finns på Voddler, DVD (Köp 119:-) och Bluray (Köp 199:-).

Dela inlägget!
Pusha

recension_the_keeper
Kan man ha höga förväntningar inför en Seagal-film? Jag tror inte det. Att produktionsbolaget svänger sig med jämförelser som relaterar till briljanta Man on Fire och ännu briljantare Leon, gör snarare raka motsatsen, i alla fall för mig. Med lågt ställda förväntningar på en film är det alltid extra tungt om filmen är t.o.m. sämre än man trott. Det gör dock att intrycket blir desto bättre när filmen överstiger ens förväntningarna. The Keeper seglar faktiskt in en bit över mina förväntningar, jag blir aldrig riktigt sådär spyfärdigt uttråkad, jag finner inte mig själv sitta och fingra på stopp-knappen om och om igen.

Dela inlägget!
Pusha

voddler
Det här blir ingen lång recension, för jag vill helst bara glömma. Bulletproof Monk är skrämmande urusel, och till och med sämre än jag mindes den. De såkallade fightingscenerna är pinsamt dåliga, stela och uppenbart fake. Storyn är jobbigt oengagerande och karaktärerna pinsamt dåliga och fåniga. Att se om Bulletproof Monk var ett misstag jag sent kommer glömma. Se den inte!

Den enda poängen filmen plockar är Chow Yun-Fat och Makos medverkan.
betyg1-framsida

Dela inlägget!
Pusha

Låt er inte luras av de inblandade namnen (bl.a. Tsui Hark, Donnie Yen), för det här är inget annat än 2½ timmars uselt skådespel, stendött tempo, hemsk wire-fu och en story så tunn att den får löv att verka tjocka!
minibetyg_1

Dela inlägget!
Pusha

recension_the_tournament
Var tionde år samlas världens främsta lönnmördare… Endast en överlever. Det är filmens tag-line, och som b-film är den förstås härligt ”over the top” i sin enkla dumhet. Exakt hur man bär sig åt för att vara en av världens främsta lönnmördare, och fortfarande finnas listad för sina praktverk, är förstås något man skulle kunna undra över. Men det gör man inte. Istället lutar man sig tillbaka, greppar chipsskålen och cola-glaset, lägger upp fötterna, och förbereder sig för en Battle Royale med mindre känslor och konflikter, samt tyngre vapen och större explosioner!

Dela inlägget!
Pusha
Sida 7 av 1312345678910111213
Blogg listad på Bloggtoppen.se Film/Tv Nöje och Underhållning Bloggparaden