BlackMask-header

Det här inlägget är en del av listan “50 HK-Filmer” där vi listar 50 st Hong Kong-filmer du enligt oss måste se! Må så vara att det är ett kontroversiellt val att inkludera Black Mask på listan, jag kan inte låta bli, den måste vara med! Det här är troligen den Jet Li-film jag sett flest gånger, och en av de tidigaste jag såg med honom, vilket förstås spelar en stor roll i att jag gillar den så mycket som jag gör. Det ändrar dock inte filmens kvaliteter, så läs vidare och se varför den platsar på listan!

Vi kan bara börja med ett snabbt snack om versioner, undvik den amerikanska utgåvan som av någon outgrundlig anledning fått ett nytt soundtrack fyllt av opassande ytterst dålig Hip Hop, och en dubbning med röster inte ens en mamma kan älska. Förvånansvärt nog är den europeiska versionen däremot riktigt bra, både i dubb och i sitt soundtrack, starkt inspirerad av Johnny Rivers klassiska låt Secret agent Man.

Storyn är simpel och gjord för att rättfärdiga actionscenerna och prylarna filmen lever på. Supersoldater från militärt forskningsprogram som inte kan känna smärta flyr från liv i fångenskap som försökskaniner åt militären. Jet Li är en av dem, men väljer den smala vägen, ett liv på rätt sida lagen. Resten gör motsatsen och en sammandrabbning är oundviklig.


Hela filmen har tack vare sin uppenbara ambition att vara så modern som möjligt en underbar 90-tals ”high-tech”-känsla. Skurkarna är genmanipulerade datahackers, med det senaste inom det senaste av precis allt, polisen är med andra ord såklart maktlös, endast en man kan stoppa dem. Stilen går i någon slags blandning av trance, goth och 90-tal, det lånas filmidéer från höger och vänster, och jag ska inte svära på det, men jag är ganska säker på att filmskaparna var något inspirerade av den underbara kalkonrullen Johnny Mnemonic med Keanu Reeves i huvudroll som kom året innan.

Yuen Woo Ping står för fightkoreografin, vilken precis som alltid är helt suverän. Det är stundvis tydliga wirestunts, men de är så snyggt utförda, effektfulla och stundvis klämchecka i samband med musiken att det inte gör något. Dessutom är det, till skillnad från många andra av Jet Li’s filmer, aldrig någon fråga om att tona ner brutaliteten. Lemlästningar, ”kaststjärnor” (läs cd-skivor) som borrar sig in och får blodet att spruta m.m. m.m. får smilbanden att krypa upp på sidorna om ansiktet gång på gång.

Härligt tempo i en lättsmält story med fantastisk action rakt igenom, dessutom i underbart nördiga miljöer. Datahackers, genmanipulering och framtidens motsvarighet till kaststjärnor, cd-skivor… Hur kan man inte älska den här filmen!? Jag är banne mig inte långt ifrån att dela ut full pott!
[betyg=4]


IMDb-Betyg: 5,8/10
Längd: 96 min | USA: 102 min
Regi: Daniel Lee
Manus: Hark Tsui, Koan Hui
Skådespelare: Jet Li, Ching Wan Lau, Karen Mok, Françoise Yip

Marcus Svensson
Startade Violent Cinema 2008 för att skriva om filmerna andra siter missade. Frilansar som filmfotograf och planerar nu hockeyfrilla och Chuck Norris-skägg för att fullända sina rundsparkar.
Dela:
Pusha
Blogg listad på Bloggtoppen.se Film/Tv Nöje och Underhållning Bloggparaden